francophile

Cher lapin de Pâques.

Où est le printemps ? Ici iI fait froid. Il pleut et il neige. Chaque jour il fait mauvais.
Où se trouve l’été ?. J’aime l’été. Où est le soleil ? Tu as oublié d’apporter le printemps et éliminer(fonder) la neige ? Il faut plusieurs mois avant que je puisse jouer au golf.
Quel temps fait-il chez vous ?
Revenez avec plus de bonbons l'année prochaine !

Jag är usel på att hitta på aprilskämt. Jag kan på rak arm inte minnas ett enda som jag hittat på eller lyckats lura någon med. Det kan bero på min trist dammiga personlighet som liksom inte hänger med och april hinner nästan bli maj innan jag fattat att det är dags att skämta. Det kan också bero på min höviskt undfallande karaktär som ogillar att driva gäck med intet ont anande medmänniskor. Men idag fick jag veta att jag spelat en inte helt undanskymd roll i ett aprilskämt som blev lyckat.

Jag hade uppmanat mina härliga elever i franska att säga «poisson d'avril» till folk som de lurade under dagen som hemläxa. De pigga små liven tog genast fröken på orden och utsatte den stackars elev som var tvungen att frånvara från denna underbart intressanta och givande fransklektionen, för ett aprilskämt. Det gick ut på att resterande elever lurade eleven att de skulle skriva en uppsats, en deckarhistoria på franska omfattande minst fem sidor och första inlämning var till fredag, alltså dagens lektion. Att de fick så kort tid på sig för att utföra en så pass komplicerad uppgift berodde på, enligt mina skämtande elever, att måldokumenten för franska stipulerade ett sådant projekt.

Den stackars frånvarande eleven misstänkte inget utan drabbades av panik och började genast ge sig i kast med det omöjliga projektet men fick då höra de retliga orden "poisson d'avril". Det blev alltså ett lyckat skämt i många avseenden; eleven trodde verkligen att hon skulle skriva en deckare på franska på en vecka, de skämtande eleverna blev glada och den utsatta eleven blev lättad över att inse att det var just ett skämt.

Detta skämt inrapporterades av mina  lydiga adepter idag och jag funderade över min roll i det hela. Uppfattas jag alltså som en lärare som utan minsta förvarning ger elever omöjliga uppgifter utan minsta tillstymmelse till handledning eller förklaring? Till saken hör nämligen att veckans första lektion utgick pga friluftsdag så denna uppgift skulle alltså utföras helt i blindo av mina stackars elever? Tjatar jag dessutom hela tiden om skolans måldokument? Antagligen. Man skulle kunna gråta åt det, men jag väljer att skratta.

På detta sätt blev min "hemläxa" det enda lyckade aprilskämt jag någonsin varit inblandad i och det gav mig dessutom dagens godaste skratt. Tack kära elever för det!

Ständigt lika inaktuell, passar jag på att önska er en trevlig 1 april!