francophile

Hej du som går i sexan!

Att läsa franska är jätte kul !  Språket låter väldigt elegant det var därför jag valde det !
det är inte så svårt som alla säger ! Det är bra att läsa franska för det är ett väldigt stort språk ! i varje kontinent finns det franskapratande ! På franskan brukar vi se filmer och läsa och spela kort !

Jätte kul !


Hej jag läser franska för att det är roligt när man väl lär sig och prata och förstå :)
I början av sjuan kunde jag inte så mycket men efter ett tag så lärde jag mig mer och mer.
Ibland på franskan så ser vi film, spelar spel, filmar och mycket mer.

Johanna



Bonjour alla sexor!


Jag valde Franska för att ingen annan gjorde det, och för att alla sa att det var svårt och jag vill väl bevisa för dom andra att Franska är inte svårt om man vill men jag antar att det är så med alla språk. Franska är väldigt roligt! Franska låter väldigt fint när man kan och verkligen har lärt sig uttalet. Det är bra att läsa Franska för det talas i stort sett på alla kontinenter. På våra lektioner brukar vi mest jobba med roliga övningar, spela in Franska filmer har vi också gjort, spela spel, inredningsspel har vi spelat också. Vi gör inte så mycket saker på datorn, för man lär sig mest Franska genom att skriva förhand.  När jag var mindre hade jag redan bestämt mig för att läsa Franska det var som ingenting som någon kunde säga för att jag skulle ändra mig.

Franska är ett bra roligt, smart, fint val!

/Sandra



Jag läser franska för att jag tycker det är ett fint, intressant och ett ganska stort språk.
Lektionerna är roliga eftersom vi ofta ser film, gör film, spelar kort och andra spel.
Eftersom inte så många väljer franska är det inte så stor grupp vilket gör att man lär sig mer på mindre tid.
Under de månader jag har läst franska har vi i gruppen haft väldigt kul samtidigt som vi har lärt oss mycket nytt!

När ni gör en ljudinspelning som läxa lämnar ni in den här, den får inte vara längre än 5 minuter:

Niveau 2 selon Mais oui 2 unité 2.

Niveau 4:
Textes:
Camille et Lucile Desmoulins et tous les textes sur la révolution français.
Vocabulaire:
Ch.4
Écouter:
L'exercises d'écouter de ch.4.
Grammaire:
Subjonctif et les compléments d'objet direct et indirect
Histoire-Géo: La révolution française et les révolutions tunisienne, ègyptienne et algérienne.

AH !  VOUS DIRAI-JE, MAMAN


«Ah! Vous dirai-je, maman» est une très connue chanson française qui est chantée dans plusieurs pays.
En anglais la chanson s'appelle Twinkle twinkle little star. Wolfgang Amadeus Mozart, á l'âge de 17 ans, a fait des variations sûr cette chanson.

Ah! vous dirai-je, maman,                       Åh, ska jag säga dig mamma
ce qui cause mon tourment?                   vad det är som plågar mig?
Papa veut que je raisonne,                      Pappa vill att jag ska tänka/resonera (förnuftigt)
comme une grande personne;                 som en vuxen person;
Moi, je dis que les bonbons                     Jag, jag säger att godis/karameller
valent mieux que la raison.                     är mer värt än förnuftet.

En suédois les enfants chantent d'une étoile:
«Blinka lilla stjärna där», mais la mélodie est la même que cette de la chanson française.

Voir la carte plus grande et testez vos connaissances: cliquez ici.

Serge Gainsbourg avec sa femme pendant plusieurs années; Jane Birkin. 

Serge Gainsbourg est née en 1928 et il est mort en 1991. Il était l'enfant terrible de la vie culturelle dans le monde francophone des 60' aux 80'. Il a fait beacoup de chansons très connues, en particulier pour des belles femmes comme Brigitte Bardot, France Galle,Jane Birkin (sa femme pendant plusieurs années), Joelle Ursule et Vanessa Paradis (Joe le Taxi). Il a ecrit la chanson "Aux armes et caetera", une chanson qui est faite comme une blague sur la Marseillaise. Aux armes et caetera Allons enfant de la patrie Le jour de gloire est arivé Contre nous de la tyrannie L'étendard sanglant est levé Aux armes et caetera Entendez-vous dans les campagnes Mugir ces féroces soldats Ils viennent jusque dans nos bras Egorger nos fils nos compagnes Aux armes et caetera Amour sacré de la patrie Conduis soutiens nos bras vengeurs Liberté liberté cherie Combats avec tes défenseurs Aux armes et caetera Nous entrerons dans la carrière Quand nos aînés n'y seront plus Nous y trouverons leur poussière Et la trace de leurs vertus Aux armes et caetera La Marseillaise Allons enfants de la Patrie Le jour de gloire est arrivé ! Contre nous de la tyrannie L'étendard sanglant est levé Entendez-vous dans nos campagnes Mugir ces féroces soldats? Ils viennent jusque dans vos bras. Égorger vos fils, vos compagnes! Aux armes citoyens Formez vos bataillons Marchons, marchons Qu'un sang impur Abreuve nos sillons Que veut cette horde d'esclaves De traîtres, de rois conjurés? Pour qui ces ignobles entraves Ces fers dès longtemps préparés? Français, pour nous, ah! quel outrage Quels transports il doit exciter? C'est nous qu'on ose méditer De rendre à l'antique esclavage! Lisez de Gainsbourg en suédois ici.

Om ett dativobjekt syftar på en person kan det ersättas med dativformer av personliga pronomen:
1 Verbet penser kan även konstrueras med de (Qu’est-ce que tu penses de lui ? ’Vad tycker du om honom?)
me (m’)
nous
te (t’)
vous
lui leur

I (6a) kan son mari och i (7a) Bernadette därför ersättas med lui, vilket ger oss: 6b. Lui a-t-elle survécu ? (‘Har hon överlevt honom?’) 7b. Elle lui répond.(‘Hon svarar henne.’)

Tänk på att lui på svenska motsvaras av både honom och henne. Tagna ur sitt sammanhang kan vi alltså tolka (6b–7b) som ’Hon svarar honom/henne’ och ’Hon överlever honom/henne’.

Ett dativpronomen kan aldrig syfta på en ”icke-person”. Dativobjektet "ses lettres" kan därför inte ersättas med leur. Ett dativobjekt som syftar på en ”icke-person” ersätter man i stället med pronominaladverbet y:

8b. Elle y répond. (’Hon svarar på dem’).

B. Verb som konstrueras med dativobjekt
Vid verb som konstrueras med verb + à + objekt gäller det att veta om verbet ifråga konstrueras med dativobjekt (objektet är då dativobjekt) eller om verbet konstrueras med prepositionsobjekt (objektet är då prepositionsobjekt).

4a.    Je téléphone à Sophie. (‘Jag ringer [till] Sophie.’) do

5a. Je pense à Sophie.(’Jag tänker på Sophie.’) po

I exempel (4a) och (5a) går det inte att ”se” att téléphoner ’ringa’ konstrueras med dativobjekt och att penser1 ’tänka’ konstrueras med prepositionsobjekt. Det är emellertid viktigt att känna till om man vill ersätta objektet (Sophie) med ett pronomen. Då kommer det att ”synas” om verbet konstrueras med dativobjekt eller med prepositionsobjekt:

4b. Je lui téléphone. (‘Jag ringer [till] henne.’) do

5b. Je pense à elle. (’Jag tänker på henne.’) po

Vi skall först titta på verb som konstrueras med dativobjekt (se under C för verb som konstrueras med prepositionsobjekt).

6a. A-t-elle survécu à son mari?(‘Harhonöverlevtsinmake?’) do

7a.    Elle répond à Bernadette. (‘Hon svarar Bernadette.’) do

8a. Elle répond à ses lettres. (Hon svarar på hans/hennes brev.’) do

Verben survivre ’överleva’ och répondre ’svara’ konstrueras med dativobjekt. Vi kan direkt se att det är meningslöst att jämföra med motsvarande verb på svenska. Detta skulle kunna förleda oss att till exempel säga *Elle survit son mari eller *Elle répond Bernadette vilket är fel.

Verb som konstrueras med ackusativobjekt

Vid verb som konstrueras med ackusativobjekt (kallas ibland även direkt objekt) finns det inte någon preposition mellan verbet och objektet.

De franska verben adorer qqn/qch ’tycka [mycket] om ngn/ngt’, aider qqn ’hjälpa ngn’, regarder qqn/qch ’titta på ngn/ngt’ är tre exempel på verb som konstrueras med ackusativobjekt.

1a. J’adore ce livre.(‘Jag tycker mycket om den här boken.’) ao
2a. Elle aide ses amis àl’école.(’Hon hjälper sina vänner i skolan.’) ao
3a. Il regarde souvent cette émission. (’Han tittar ofta på det här
programmet.’) ao

I (1a–3a) är substantiven ce livre, ses amis och cette émission ackusativobjekt. Vi kan ersätta ett ackusativobjekt i form av ett substantiv med ackusativformer av personliga pronomen:
Om vi ersätter substantiven med pronomen (pronominaliserar) meningarna ovan får vi:
1b). Je l’adore. (‘Jag tycker mycket om den.’) ao
2b). Elle les aide à l’école. (’Hon hjälper dem i skolan’). ao
3b). Il la regarde souvent. (’Han tittar ofta på det.’) ao

Ackusativformerna av personliga pronomen kan syfta både på personer och på ”icke-personer”. Taget ur sitt sammanhang kan därför exempel (1b) ovan betyda både ’Jag tycker om den/det’ eller ’Jag tycker om honom/henne’ (vi ser inte om l’ är le eller la). På samma sätt kan (3b) tolkas som ’Han tittar ofta på den/det’ eller ’Han tittar ofta på henne’.

När du lär in ett för dig nytt franskt verb, ha för vana att samtidigt lära in verbets konstruktion. Att tänka på hur motsvarande svenska verb konstrueras ger inte så mycket eftersom ett franskt verb kan ha många olika motsvarigheter i svenskan. (Det svenska verb ”man kommer att tänka på” kanske konstrueras på ett annat sätt än det franska verbet, vilket lätt förleder oss att göra fel, t.ex. titta på tv – regarder la télé).

 

Les compléments d'objets (ackusativobjekt/direkt objekt) et les compléments d'objets indirecte (dativobjekt/indirekt objekt); les formes:

Complément d'objet  (ackusativobjekt/direkt)                      Complément d'objet indirect (dativobjekt/indirekt)

me                                                                                      me

te                                                                                        te

le/la                                                                                     lui

nous                                                                                    nous

vous                                                                                    vous

les                                                                                       leur

 

N.B Le complément d'objet indirect ne fait pas la distinction entre masculin et feminin, c'est toujours "lui" tandis que ce sont "le" pour masculin et "la" pour feminin dans les compléments d'objets.

 

Musique, Littérature, Cinéma, Mode, Voyage Scandinave.
Si vous voulez passer sur la radio pour en parler me contacter sur cette page !

(Skandinavisk musik, litteratur, film, mode, resor m.m. om du kan franska och du vill berätta om detta i radio kontakta mig på denna sida.

Notre école s’appelle Manhem. C’est une école nul. Il y a 500 d'élèves dans notre école.  Il y a huit classes dans la quatrième, il y a huit classes dans troisième et il y a neuf classes dans cinquième. Notre prof de sport s’appelle Pär Nilsson, il est bon sur sport et il est sympa et drôle. Le nom de notre livre de français est ”Allez Hop!” le livre est bon. Il y a quatre enfants dans notre classe. Nous avons bons profs.

C’est en moyenne 16 élèves dans les classes.  Crippan c’est un bon histoire-géo prof. Dirk est très sympa et drôle. Maria, notre prof principal, elle est sympa et fâchée. Votre prof de français s’appelle Lena. Lena est heureuse et sympa.

Chaque élève a un ordinateur portable, c’est très drôle et assez bon. L’ordinateurs sont ”macbook pro OS X”. Les ordinateurs sont gris, sauf l’ordinateur de Sara, il est vert! Anders Nilsson prépare les ordinateurs quand nous les avons dérangés.

Écrit par Anders, Johan, Johanna et Sara