francophile

Om ett dativobjekt syftar på en person kan det ersättas med dativformer av personliga pronomen:
1 Verbet penser kan även konstrueras med de (Qu’est-ce que tu penses de lui ? ’Vad tycker du om honom?)
me (m’)
nous
te (t’)
vous
lui leur

I (6a) kan son mari och i (7a) Bernadette därför ersättas med lui, vilket ger oss: 6b. Lui a-t-elle survécu ? (‘Har hon överlevt honom?’) 7b. Elle lui répond.(‘Hon svarar henne.’)

Tänk på att lui på svenska motsvaras av både honom och henne. Tagna ur sitt sammanhang kan vi alltså tolka (6b–7b) som ’Hon svarar honom/henne’ och ’Hon överlever honom/henne’.

Ett dativpronomen kan aldrig syfta på en ”icke-person”. Dativobjektet "ses lettres" kan därför inte ersättas med leur. Ett dativobjekt som syftar på en ”icke-person” ersätter man i stället med pronominaladverbet y:

8b. Elle y répond. (’Hon svarar på dem’).

B. Verb som konstrueras med dativobjekt
Vid verb som konstrueras med verb + à + objekt gäller det att veta om verbet ifråga konstrueras med dativobjekt (objektet är då dativobjekt) eller om verbet konstrueras med prepositionsobjekt (objektet är då prepositionsobjekt).

4a.    Je téléphone à Sophie. (‘Jag ringer [till] Sophie.’) do

5a. Je pense à Sophie.(’Jag tänker på Sophie.’) po

I exempel (4a) och (5a) går det inte att ”se” att téléphoner ’ringa’ konstrueras med dativobjekt och att penser1 ’tänka’ konstrueras med prepositionsobjekt. Det är emellertid viktigt att känna till om man vill ersätta objektet (Sophie) med ett pronomen. Då kommer det att ”synas” om verbet konstrueras med dativobjekt eller med prepositionsobjekt:

4b. Je lui téléphone. (‘Jag ringer [till] henne.’) do

5b. Je pense à elle. (’Jag tänker på henne.’) po

Vi skall först titta på verb som konstrueras med dativobjekt (se under C för verb som konstrueras med prepositionsobjekt).

6a. A-t-elle survécu à son mari?(‘Harhonöverlevtsinmake?’) do

7a.    Elle répond à Bernadette. (‘Hon svarar Bernadette.’) do

8a. Elle répond à ses lettres. (Hon svarar på hans/hennes brev.’) do

Verben survivre ’överleva’ och répondre ’svara’ konstrueras med dativobjekt. Vi kan direkt se att det är meningslöst att jämföra med motsvarande verb på svenska. Detta skulle kunna förleda oss att till exempel säga *Elle survit son mari eller *Elle répond Bernadette vilket är fel.

Verb som konstrueras med ackusativobjekt

Vid verb som konstrueras med ackusativobjekt (kallas ibland även direkt objekt) finns det inte någon preposition mellan verbet och objektet.

De franska verben adorer qqn/qch ’tycka [mycket] om ngn/ngt’, aider qqn ’hjälpa ngn’, regarder qqn/qch ’titta på ngn/ngt’ är tre exempel på verb som konstrueras med ackusativobjekt.

1a. J’adore ce livre.(‘Jag tycker mycket om den här boken.’) ao
2a. Elle aide ses amis àl’école.(’Hon hjälper sina vänner i skolan.’) ao
3a. Il regarde souvent cette émission. (’Han tittar ofta på det här
programmet.’) ao

I (1a–3a) är substantiven ce livre, ses amis och cette émission ackusativobjekt. Vi kan ersätta ett ackusativobjekt i form av ett substantiv med ackusativformer av personliga pronomen:
Om vi ersätter substantiven med pronomen (pronominaliserar) meningarna ovan får vi:
1b). Je l’adore. (‘Jag tycker mycket om den.’) ao
2b). Elle les aide à l’école. (’Hon hjälper dem i skolan’). ao
3b). Il la regarde souvent. (’Han tittar ofta på det.’) ao

Ackusativformerna av personliga pronomen kan syfta både på personer och på ”icke-personer”. Taget ur sitt sammanhang kan därför exempel (1b) ovan betyda både ’Jag tycker om den/det’ eller ’Jag tycker om honom/henne’ (vi ser inte om l’ är le eller la). På samma sätt kan (3b) tolkas som ’Han tittar ofta på den/det’ eller ’Han tittar ofta på henne’.

När du lär in ett för dig nytt franskt verb, ha för vana att samtidigt lära in verbets konstruktion. Att tänka på hur motsvarande svenska verb konstrueras ger inte så mycket eftersom ett franskt verb kan ha många olika motsvarigheter i svenskan. (Det svenska verb ”man kommer att tänka på” kanske konstrueras på ett annat sätt än det franska verbet, vilket lätt förleder oss att göra fel, t.ex. titta på tv – regarder la télé).

 

Les compléments d'objets (ackusativobjekt/direkt objekt) et les compléments d'objets indirecte (dativobjekt/indirekt objekt); les formes:

Complément d'objet  (ackusativobjekt/direkt)                      Complément d'objet indirect (dativobjekt/indirekt)

me                                                                                      me

te                                                                                        te

le/la                                                                                     lui

nous                                                                                    nous

vous                                                                                    vous

les                                                                                       leur

 

N.B Le complément d'objet indirect ne fait pas la distinction entre masculin et feminin, c'est toujours "lui" tandis que ce sont "le" pour masculin et "la" pour feminin dans les compléments d'objets.

 

Comment savoir quand un nom est feminin ou masculin?:

Des terminations feminines:
Des mots que terminent avec -ée sauf: Lycée(m.)=gymnasium, musée(m.)=museum
ex: une cuillerée =sked, matsked (även som mått i recept), la purée= pure, potatismos

des mots qui terminent avec -ie
ex: la pharmacie= apoteket, la boulangerie=bageriet, la boucherie=slakteriet, la pâtisserie=konditori/kakbakning

des mots qui terminent avec -aine:
ex:une vingtaine= ett tjugotal, une dizaine= ett tiotal

des mots qui terminent avec -ance et -ence sauf: silence(m.)=tystnad:
Ex: tolerance=tolerans, patience=tålamod

des mots qui terminent avec -esse et -ette sauf squelette(m.):
ex: recette=inkomster, intäkter, dagskassa, recept, lösning, metod,  camionette=skåpbil, pick-up, vitesse=hastighet, fart, snabbhet

des mots qui terminent avec -sion et -tion:
ex:discussion=diskussion, décision=beslut, publication=publikation,publicering, sensation=sensation, upplevelse, nation=nation, land

des mots qui terminent avec -té et -tié sauf: comité(m.)=kommite, été(m.)=sommar, pâté(m.)=pastej
ex: générosité=generositet, bonté=godhet, vänlighet

des mots qui terminent avec -ure sauf: Murmure(m)=brus, sorl, mummel
ex: serrure=lås, voiture=bil, culture=kultur

des mots qui terminent avec -ice:
matrice=gjutform, matris, skattelängd

GEOGRAFISKA NAMN
Des noms géographique qui terminent avec -e:
la Pologne=Polen, la Scanie= Skåne, la Loire=Loire

En particulier

• des pays sauf: le Cambodge et le Mexique:

la Suède, la France, la Norvège, la Finlande, lÉstonie, la Guinée, l'Algerie

• des départements, des provinces et des régions:

la Normandie, la Provence, la Dalécarlie= Dalarna, la Laponie=Lappland

• des fleuves sauf: le Rhône, le Danube=Donau, le Tibre=Tibern

ex: la Seine, la Garonne, la Tamise= Themsen

Skolämnen utom språk:

la biologie, les mathematics/les maths, l'histoire, la chimie=kemi


Des terminations masculines:

des mots qui terminent avec -isme:
ex: organisme, racisme

des mots qui terminent avec -eau et -au sauf:peau(f)=hud, skal, eau(f.)=vatten("eau" är ej ändelse i dessa ord)
tableau=tavla, bateau=båt, rideau=gardin, trousseau de clefs=nyckelknippa

des mots qui terminent avec -age sauf: la plage(f.)=stranden, image(f.)=bild, cage(f.)=bur, rage(f.)=raseri, page(f.)=sida (-age är ej andele i dessa ord).
ex: tournage=filminspelning, svarvning  village=by

des mots qui terminent avec -ment sauf: jument=sto(naturligt genus)
Ex:événement=händelse, tilldragelse, evenemang   complément= tillägg, komplement, utfyllnad

des mots qui terminent avec -oir:
tiroir=byrålåda, skrivbordslåda

des noms géographique qui terminent avec tous lettres sauf -e muet:
ex: le Paris moderne=det moderna Paris, le Jura=Jurabergen, le Japon=Japan, le Canada=Kanada
undantag: la Volga=Volga

ord sammansatta av verb och substantiv:
ex: lave-vaisselle=diskmaskin      porte-bagages=takräcke  ouvre-boîtes=konservöppnare  sèche-cheveux =hårtork
även gamla sammansättningar utan bindestreck: parapluie=paraply    portefeuille=plånbok

Man kan uttrycka framtid på franska på olika sätt. Ett av sätten är le futur proche som också kallas futur composé.

Som namnen antyder handlar det om en nära förestående framtid, t ex:

Je vais faire de la musculation maintenant . (Jag ska styrketräna nu).

Som synes konstrueras le futur proche med en form av aller och huvudverbets infinitiv:
Ja vais rentrer=jag ska gå hem.
Tu vas faire le ménage dans une heure.=du ska städa om en timme.
Ella va prendre un taxi à bientôt=hon ska strax ta en taxi.
Nous allons nager cet après-midi.=vi ska simma i eftermiddag.
Vous allez manger tout de suite=ni ska äta strax.
Ils vont jouer au tennis, vas-tu les accompagner?=De ska spela tennis, ska du följa med?
On va célébrer le Noël dans trois semaines= vi firar jul om tre veckor.

Indefinita pronomen för de övriga+ uttryck med tout och même.

Mots grammaires en français:
les pronoms indéfinis (indefinita pronomen)
le complément d'objet=ackusativobjekt
l'adjectif=adjektiv
l'adverbe=adverb
l'article défini= bestämd artikel
la liaison= bindning ex: mes amis (mezami)
le complément d'objet indirect= dativobjekt
le singulier=singular
le pluriel=plural
Bonne chance!

Om du säger "På havet finns det båtar"på franska, heter det: «Dans la mer il y a des bateaux».
Om du vill säga :"Köp potatis, mjöl och mjölk!" säger du på franska: «Achète des pommes de terre, de la farine et du lait.»

För att uttrycka obestämd mängd av något måste man i franska använda en artikel som är en blandning av den bestämda artikeln och genitiv-de. Den kallas för den partitiva artikeln.

Singular:
I femininum blir det de + la= de la som i de la farine = mjöl
I maskulinum blir det de +le= du  som i du lait= mjölk
Plural:
de+les= des som i des pommes de terre.

Oräknebara substantiv som mjöl, mölk och snö till exempel tar partitiv artikel i singular du lait de la neige (snö).
Räknebara substantiv tar partitiv artikel i plural: des pommes de terre, des chiens(hundar).

När man talar om något i bestämd mängd använder man däremot enbart de:

Un litre de lait= en liter mjölk
Un kilo de pommes de terre= ett kilo potatis
Men är det något så räknebart som hundar blir det ingen artikel alls: Deux chiens=två hundar.

Myckenhetsord gör också partitiv artikel överflödig:
«J'ai beaucoup d'argent»= jag har mycket pengar.
«Dans ma classe, il y a autant de garçons que de filles» = i min klass är det lika många pojkar som flickor.

Här en lista på myckenhetsadverben som gör att partitiv artikel försvinner och ersätts av enbart de:
assez= tillräckligt, nog, ganska                                peu=få, föga                           
autant= lika mycket                                                un peu=en liten aning
beaucoup=mycket                                                   plus=fler, mer
combien=hur många, hur mycket                             que=så smycket/så många som
énormément=oerhört många/erhört mycket              suffisamment=tillräckligt, nog
moins=mindre, färre                                               tant=så mycket                 
pas mal= en hel del                                                tellement= så mycket, så många
trop=för mycket, för många




Om man talar om ett substantiv i plural och bestämmer det med ett adjektiv som står före substantivet blir det inte heller någon partitiv artikel:
«Nous vendons de vieux vêtements»= vi säljer gamla kläder.



Men detta gäller bara i plural, i singular har man fullständig partitiv artikel: Du bon vin= gott vin.

Om adjektivet står efter substantivet blir det också fullständig partitiv artikel:
«Des vêtements sales»= smutsiga kläder.

I nekande satser används vanligen bara de:
«Je n'ai pas d'argent sur moi»= jag har inga pengar på mig.
«Grand-mère est entrée sans attendre de réponse»= mormor/farmor gick in utan att vänta på svar.

En och Y ersätter preposition+ substantiv/pronomen.

• En har grundbetydelsen därav och ersätter uttryck som inleds med "de".
• En används också för att slippa upprepa ett föregående substantiv som objekt i obestämd form om personer eller saker.
• Man kan säga att där Y ofta handlar om plats handlar En ofta om saker/personer.
• En placeras framför verbet.

Exempel:

Thérèse est sortie du musée?                                               Har Thérèse kommit ut från museet?
Oui, elle en sorti il y a dix minutes.                                       Ja, hon har kommit ut därifrån för tio minuter sedan.



Tu es content de ton ordinateur?                                           Är du nöjd med din dator?
Oui, j'en suis très content.                                                    Ja, jag är mycket nöjd med den.

Ils parlent souvent de leur voyage en Espagne?                     Talar de ofta om sin resa till Spanien?
Oui, ils en parlent tout le temps.                                            Ja, de talar om den hela tiden.

Tu veux encore du jus?                                                        Vill du ha mer juice?
Non merci, je n'en veux plus.                                                Nej tack, jag vill inte ha mer (av den).



À suivre!

• 

En och Y ersätter preposition+ substantiv/pronomen.

• Y har grundbetydelsen där, dit.

• Y ersätter utttryck som inleds med prepositioner som dans, à, sur, en (en Italie) etc.

• Y kan också ersätta stående fraser med prepositionerna à, en och sur.

Y placeras efter de personliga objektsformerna och framför verbet i meningen.

Exempel:
Vous allez souvent à Paris?                                       Åker ni ofta till Paris?
Oui, on y va trois fois par an.                                    Ja, vi åker dit tre gånger per år.
Moi, je n'y suis jamais allé.                                       Själv har jag aldrg varit där.

Tes cousins habitent en France?                                 Bor dina kusiner i Frankrike?
Oui, ils y habitent.                                                    Ja, de bor där.

Vous habitez à Marseille, monsieur?                           Bor ni i Marseille? (Bor min herre i Marseille?)
Oui, j'y habite depuis deux ans.                                 Ja, jag bor där sedan två år tillbaka.

Ta mère habite dans cette maison grande?                 Bor din mamma i det där stora huset?
Oui, elle y habite.                                                     Ja, hon bor där.

À suivre!

Se laver=tvätta sig

je me lave
tu te laves
elle/on/il se lave
nous nous lavons
vous vous lavez
ils/elles se lavent